nittiofem

Idag har jag upplevt huvudstaden med ett härligt dunkande huvud och ett ständigt illamående. Skulle egentligen vilja säga att det var värt det, men vill inte ljuga. Bara sällskapet som var positivt. Imorgon ger vi det en sista chans och nu känner jag att oturen har vänt!
Utekväll + tidig morgon + stockholm = ILLA.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0